16,99 €
inkl. MwSt.

Versandfertig in 1-2 Wochen
payback
8 °P sammeln
  • Gebundenes Buch

Upprinnelsen till det här projektet var ett telefonsamtal från vår dotter som då bodde och studerade i Umeå.
"Hej! Jag har börjat spela rugby!" Min första tanke var att det där lät tufft. Hur många ben knäcker man på en säsong?
För att jag och hustrun skulle få lite uppfattning om vad rugby innebar så styrde vi våra steg mot Årstafältet, inte långt från där vi bor. På Årstafältet fanns en rugbyplan och vi började gå dit för att titta. Snart började jag ta med kameran när vi besökte rugbyfältet och utan att jag förstod det så hade jag påbörjat ett nytt fotoprojekt.
Om man skulle ge en
…mehr

Andere Kunden interessierten sich auch für
Produktbeschreibung
Upprinnelsen till det här projektet var ett telefonsamtal från vår dotter som då bodde och studerade i Umeå.

"Hej! Jag har börjat spela rugby!" Min första tanke var att det där lät tufft. Hur många ben knäcker man på en säsong?

För att jag och hustrun skulle få lite uppfattning om vad rugby innebar så styrde vi våra steg mot Årstafältet, inte långt från där vi bor. På Årstafältet fanns en rugbyplan och vi började gå dit för att titta. Snart började jag ta med kameran när vi besökte rugbyfältet och utan att jag förstod det så hade jag påbörjat ett nytt fotoprojekt.

Om man skulle ge en oerfaren bollsportsfotograf ett enskilt råd så kanske det skulle bli "Följ bollen!".

Det är ju inget helt orimligt råd, för antagligen är det där det mesta händer, det som handlar om spelet.

När jag började fotografera rugby 2008 så var det precis så jag gjorde, jag fotograferade spelet och genom åren samlade jag på mig tusentals spelbilder, de flesta blev ganska lika varandra.

10 år senare har jag slutat fotografera rugby, i alla fall slutat återkomma till bollplanen regelbundet. Den här boken är ett litet urval av bilder på och vid sidan av rugbyplanen på Årstafältet. En rugbyplan som inte längre finns kvar.
Autorenporträt
Född och uppvuxen i Värmland, sedan 1978 bosatt i Stockholm. Jag köpte min första systemkamera 1970 och började fotografera på gatan utan att känna till att gatufotografi var en speciell genre inom fotografi. Fotografi blev inte mitt yrkesval, men kameran har följt mig genom livet. Efter avslutad yrkeskarriär är kameran min ständiga följeslagare och jag har hela tiden fortsatt fotografera på stan, även om jag idag tycker att begreppet gatufotografi känns aningen trångt och begränsande. Det finns många funderingar i den engelskspråkiga världen kring "street photography". Många som får den stämpeln värjer sig mot begreppet och menar att "Life photography" är en mycket bättre beskrivning av vad det handlar om. Även jag menar att det är på det viset. Den här boken är ett exempel på hur gatufotografins bildspråk kan fungera även utanför gatorna. Det är ett bidrag inom genren"Life photography". Livet på och omkring en rugbyplan.