Mareld
En novellsamling av författaren Leif Fermskog
PAYBACK Punkte
6 °P sammeln!
Novellerna är ett möte mellan dröm och verklighet. Skrönor och måttliga sanningar har med fantasins hjälp blandats i livets smältdegel och formats till drömmar som här har kommit på pränt.De flesta novellerna utspelar sig i en liten by på småländska höglandet där jag växte upp bland folk som var bevandrade i traktens sägner.Berättelsen om några byars kamp för sin socken och kyrka är i grunden sann. Jag har skrivit berättelsen som en skröna där vissa delar är baserad på verkliga händelser.Jag inser att kampen för kyrkan var heroisk där folk reste sig mot överheten...
Novellerna är ett möte mellan dröm och verklighet. Skrönor och måttliga sanningar har med fantasins hjälp blandats i livets smältdegel och formats till drömmar som här har kommit på pränt.
De flesta novellerna utspelar sig i en liten by på småländska höglandet där jag växte upp bland folk som var bevandrade i traktens sägner.Berättelsen om några byars kamp för sin socken och kyrka är i grunden sann. Jag har skrivit berättelsen som en skröna där vissa delar är baserad på verkliga händelser.
Jag inser att kampen för kyrkan var heroisk där folk reste sig mot överheten och tvingade fram andra beslut. Kyrkan räddades till eftervärlden genom att den avkristnades och endast fick användas till spannmålslager. Så blev det under några generationer tills den åter fick betraktas som Herrens boning. Nu tjänar den som samlingsplats för de som söker en stunds kontemplation i fädernas närhet.
De andra berättelserna då, jo skrönor med skiftande sanningshalt är nog den rätta benämningen.
De flesta novellerna utspelar sig i en liten by på småländska höglandet där jag växte upp bland folk som var bevandrade i traktens sägner.Berättelsen om några byars kamp för sin socken och kyrka är i grunden sann. Jag har skrivit berättelsen som en skröna där vissa delar är baserad på verkliga händelser.
Jag inser att kampen för kyrkan var heroisk där folk reste sig mot överheten och tvingade fram andra beslut. Kyrkan räddades till eftervärlden genom att den avkristnades och endast fick användas till spannmålslager. Så blev det under några generationer tills den åter fick betraktas som Herrens boning. Nu tjänar den som samlingsplats för de som söker en stunds kontemplation i fädernas närhet.
De andra berättelserna då, jo skrönor med skiftande sanningshalt är nog den rätta benämningen.
